Grundkurs i akvarellmåleri och frihandsteckning
Är du nyfiken på akvarellmåleri?
Då vill jag föreslå att du unnar dig en gedigen grundkurs.
Jag kan erbjuda dig
veckoslutskurser (2 dagar), främst under vinterhalvåret
eller lite längre kurser
(4-8 dagar) på sommaren. Kurserna är främst förlagda
till min ateljé i Lomma
i sv Skåne, eller till västkusten – Lysekil.
Aktuella kurstider och priser
Du lär dig skiktmåleriets många möjligheter.
Du arbetar i samma teknik
och med samma materiel som jag själv gör.
Har jag inte haft tillfälle att hjälpa dig tidigare,
startar du med en grundkurs,
för att lära känna detta speciella och
spännande måleri från grunden.
Vill du sedan, genom studier
förkovra dig ytterligare, väljer du att fortsätta
med någon av mina påbyggnads - eller blandkurser –
d.v.s. deltagarna har varierande erfarenheter
av aquarellmåleri.
Att måla motiv
På grundkursen behöver du inte själv tänka på
eller skapa motiv,
inte heller visa vad du redan kan eller inte kan
– gällande motiv – den biten står jag för.
Materiel
Vi reder ut och förklarar egenskap och kvalitét hos materiel och material som vi använder,
främst gällande penslar, färger och papper.
· Vi målar uteslutande med pensel
· Vi använder endast de tre grundfärgerna
gult, rött och blått.
· Du får recept på hur du tillverkar och preparerar
en ”smart” målarbräda.
Om du inte har möjlighet att inför kursen själv tillverka en målarbräda,
får du låna eller köpa en sådan av mig.
· Vi använder en väl beprövad metod att
våtspänna aquarellpapper
· Jag visar dig teknik, handgrepp och metoder
på ett lättfattligt sätt.
· Du får klara anvisningar om, och hjälp med,
att anskaffa rätt materiel
Progressiv informationssida
När du har anmält dig till kurs, får du
ständig tillgång till en lösenordskyddad sida
där jag informerar om såväl utvecklad repetition
som om nya metoder, materiel m.m.
Teknik-delar
Fördelning av jämn valör/färgton på hel yta
– oavsett storlek!
Fördrivning av färgtoner.
Våta ytor får mötas ”vått i vått”.
Skiktmåleri på torrt eller vått papper ”vått på vått”.
Penselföring ”den fina linjen”.
Olika metoder att blanda färg.
Schumring, utsparning, slipning samt radering
på torrt eller vått aquarellpapper.
Måleri
Grundläggande övningar i att måla olika texturer och
vattenytor, moln, dis-dimma, grönska m.fl.
Spegling eller skugga, glansdagrar eller ljusglitter.
Färglära
Tillämpad lättanvänd Färglära med färgperspektiv m.m.
Du får lära dig metodiska färg – och valörblandningar
med gränslösa möjligheter.
Varför skall du gå på akvarellkurs, och varför just hos mig?
Till Kursanmälan
Är du intresserad av ospec.kurs
eller intresserad privatundervisning
är du välkommen att anmäla ett intresse HÄR.
Grundkurs i Frihandsteckning
Här nedan kan du läsa mer om kurs i frihandsteckning
Du som arbetar med bild – av något slag – tecknar, målar, skulpterar, arbetar med scenografi, koreografi, film eller på annat sätt vill planera för gestaltning, har stor nytta och glädje av att kunna använda din penna på ett självklart sätt – ofta i ett inledande skede.
Frihandsteckning kan definieras som just teckning, i form av linjegrafik i svart-vitt, inklusive gråtoner, utförd på fri hand. Linjerna kan omfattas av allt från en liten punkt till en bred linje eller area – bestående av många linjer.
Semantiska felaktigheter förekommer. Därför är det viktigt att också övergripande studera de uttryck som beskriver hantverksmässiga eller konstnärliga utföranden, avseende 2- dimensionell bild – d.v.s. utförd på 2-d area – där slutresultatet kan förväntas uppstå i form av ett original.
Ett sådant original kan benämnas ritning, teckning eller målning.
Om du ritar, gör du detta mer eller mindre bundet och exakt, med strikta linjer eller kurvor och utnyttjar därför linjaler, kurvmallar, passare eller dylikt. Resultatet förväntas oftast bli en måttriktig och skalenlig ritning.
Om du tecknar – tecknar på fri hand – gör du detta mera fritt och vanligtvis utan linjaler eller mallar. Resultatet förväntas då bli en teckning.
Om du målar, gör du detta såväl fritt som mera bundet och vanligtvis med pensel (ev. färgkrita eller spray) och i färg. Resultatet förväntas bli en målning.
Mellanformer eller kombinationer av ovanstående förekommer givetvis, men med ritpennan i hand ritar du sannolikt, medan du med blyerts, skisspenna eller kolkrita tecknar och med penseln, färgkritan eller färgsprutan målar du.
Eftersom kombinationer förekommer använder du ibland samma materiel, oavsett vilken sorts tvådimensionell bild du arbetar med.
Bortom noggranna definitioner är de olika utförandena förstås mera komplexa. Så även frihandsteckning.
Genom historien har t.ex. frihandsteckning utförd med fjäderpenna, stålpenna, reservoarpenna eller rörpenna – kallats ”pennteckning” medan ett utförande i blyerts har kallats just ”blyertsteckning” – underförstått att pennteckningen vanligen har utförts i tusch och blyertsteckningen i grafit*.
Oavsett vad du tecknar med, så gör du vanligtvis detta, genom att med linjer beskriva kanter eller utbredning hos två- och tredimensionella former.
Oftast startar du genom att med linjer visa formen, för att sedan fortsätta med att teckna en mera utbredd area som visar valör (gråton) eller skugga hos formen.
Formelement.
Oavsett vilka objekt, former eller grupperingar av former som du skall teckna, kan du ganska enkelt samla flera av dem i några grundläggande geometriska former i både två- och tredimensionella gestaltningar, mer eller mindre sammansatta eller varierade.
Cirkeln, uttrycks i tredimensionell form som klot.
Ellipsen har sin 3-d form i en ellipsoid.
Kvadraten eller rektangeln har 3-d uttryck i kuben, mer eller mindre utdragen.
Triangeln tar 3-d uttryck i pyramid- eller tetraeder.
Din materiel.
Följande materiel behöver du när du tecknar – tag därför med den till kursen:
Blyertspenna, 2 st stiftpennor (hållare, ”Fixpencil”) för 2- resp 3 mm grafitstift.
Grafitstift, mjukt 2B -resp 6B, 2 resp- 3 mm
Stompf, pappersstompf, diam. ca 7-10 mm
Teckningskol
Bläckpenna (stålpenna eller reservoarpenna)
Pensel, mårdhårspensel ca nr 8, rund med god spets
Tusch eller svart bläck
Linjal, transparent plast med mm-gradering, längd minst 30 cm och med tuschkant
Pennvässare, ev.
Teckningsblock: A3 (297 x 420 mm) 100 -160 gr/kvm – ett rel. kraftigt papper.
Användes för renritning/originalteckning av studier och kompositioner
Skissblock: A3 (297 x 420 mm) 70 gr/kvm – ett rel. tunt, icke-transparent papper
Transparent skisspapper på rulle. Bredd ca 33 cm. Kvalitet ca 60 -70 gr/ kvm.
Såväl skissblockspapper som transparent skisspapper användes mest för skissering/planering av studier och kompositioner.
Radergummi
Häftmassa/knådgummi
Maskeringstape, bredd ca 18 mm
Fixeringsspray
Hushållspapper, våtstarkt (typ Torky)
Här följer några rubriker med kortfattade kommentarer som speglar innehållet i kursen Frihandsteckning
Att lura ögat
När du skapar en bild på ett papper är den förstås tvådimensionell men oftast vill du ge en vision av tre dimensioner. Du försöker lura ögat att tro att bilden framställer en tredimensionell verklighet.
För att kunna göra detta, behöver du vara förtrogen med dina verktyg. Du måste också väl känna till, hur olika bildelement skall gestaltas, för att ge en känsla av att perspektiv, skuggor speglingar m.m. fungerar, när de framställes på det tvådimensionella teckningspapperet.
Det grafiska resultatet
av din blyertspennas framfart över papperet, beror främst på tre ting;
Teckningspapperets grain, din blyerts (bly-minans) hårdhetsgrad och bredd samt den vinkel och det tryck som du ger ditt redskap.
Ett papper med grov grain ger en prickig linje.
Ju mjukare bly du använder – desto svartare kan linjen bli – om du belastar pennan hårt.
Därför kan du också med lätthet få ett mjukt bly att svärta, även om du är mycket lätt på hand. Spetsen – och därmed linjen – blir också snabbt bred om blyet är mjukt och om du lutar pennan mycket.
Bra grepp om penna och pensel
Endast när du skriver, textar eller tecknar små detaljer, kan du behöva hålla långt ned (nära arbetsytan) på skaftet och forma med hjälp av hand och fingerrörelser – men endast då. I övrigt bör du hålla långt upp på skaftet och på ett sådant sätt att rörelser när du tecknar endast sker i din armbåge eller axel.
Håll så långt upp på skaftet, att balansen bibehålles och så att du på ett säkert sätt ser vad som sker, detta gäller såväl penna som pensel.
Hur dra raka linjer?
Horisontellt…
Med bibehållande av ett bra grepp enl ovan, drar du horisontella linjer, gärna med stöd av att kika på pappers- eller block-kanter. Tänk på att en viss ”passarliknande rörelse är naturlig. Du måste alltså kompensera för denna. Småkrokig eller ”darrig” linje är alltid ok när du har dragit linjen på fri hand. Det är en frihandstecknad linje, även med stöd av bord eller papper för den arbetande handen. Ibland kan det vara bra att låta handen glida på ett löst extrapapper.
Vertikalt…
Den vertikala (lodräta) linjen kräver vanligtvis samma hjälpmedel och åtgärder som den horisontella. Tänk bara på att planera för din armrörelse förbi kroppen – d.v.s. sitt eller ställ dig från början på ett bra sätt.
Öva dig gärna i att dra linjerna med lugna rörelser i jämnt tempo – undvik att ”spurta” när du ”närmar dig mål”.
Grundformer.
De enklaste och mest användbara formerna som är till god hjälp då du skall sammanfatta ett objekts form, kan enkelt härledas ur geometrin.
Cirkel och ellips med
klot och ellipsoid.
Cirkeln och ellipsen tecknar du lättast om du står upp och låter armen med pennan svänga likt ett passar-ben. Se till så att du till en början endast nuddar vid papperet men ge allt mera tryck ju bättre form du får till, så att du slutligen passar på att ”klämma till” riktigt för att få så tydlig och regelbunden form som möjligt.
Klotet och ellipsoiden är tredimensionella former sprungna ur cirkeln och ellipsen.
Du sammanbinder med förskjutna former av samma ursprung, för att skapa de tredimensionella uttrycken.
Kvadrat och rektangel
Kuben är kvadratens och/eller rektangelns tredimensionella form. Kvadraten eller rektangeln är ju former beskrivna av raka linjer som möts i fyra rätvinkliga hörn.
Detta att den är rätvinklig, gör den speciellt lämplig för studier gällande s.k. ”linjeperspektiv”.
Triangel
Triangeln beskrivs av tre raka linjer som möts i tre hörn vars vinklar kan variera och endast en kan vara rät (med en vinkelsumma på 180 grader)
Tetraedern eller pyramiden är en tredimensionell form sprungen ur fyra likbenta trianglar.
Att fånga helheten; studie eller hel komposition?
Om du vill utföra en teckning, en komposition med exempelvis ett äpple, och då, först och helt koncentrerar dig på det intressanta äpplet – resulterar detta förmodligen endast i en studie. Du kommer att studera äpplet och genom frihandsteckning avbilda – göra en studie – av detta.
Att sedan försöka göra en intressant bildkomposition, när äpplet redan är – mer eller mindre – färdigtecknat, kan bjuda på svårigheter gällande anpassning till äpplet, vars utseende du nu är helt beroende av. Med mycket möda och stort besvär kan du kanske få till den avsedda bildidén – men du kommer nog att märka hur äpplet inte riktigt vill tillhöra den färdiga bilden. Det lever liksom sitt eget liv – utan att vara i samklang med bilden i övrigt.
Du kan förebygga detta, genom att så tidigt som möjligt antyda samtliga bild-element. Hur intressant och spännande någon specifik del av din blivande bild än känns eller skall bli, så är det mycket lämpligt att ta med helheten redan från början och se till så att teckningen får växa fram i sin helhet utan speciell fördjupning i enstaka detaljer. Denna fördjupning bör inte ske förrän bilden börjar bli klar. Själva slutklämmen eller ”pricken över i” som får fullborda bilden, gör du förmodligen med just den mest intressanta detaljen.
Skissering.
Att skissa är ett sätt att planera. En skiss är en summarisk teckning som i stora drag visar hur den planerade bilden/verket skall se ut. Du ”leker” fram din skiss, ofta i flera steg med svepande och sökande drag och med lätt hand, så att linjerna lätt kan ändras. Traditionellt användes en blyertspenna med mjukt stift som därför är behaglig att skissa med, men även andra teckningsverktyg såsom träkol, krita, stålpenna, tusch eller liknande kan förstås användas.
Den som på duk skall måla med olja eller akryl, använder gärna träkol för att skissera direkt på den vita duken. Enkelt att ändra och radera genom att med en torr trasa mer eller mindre försiktigt slå på duken så att kollinjerna tunnas ut eller helt ”faller till golvet”.
Plane-arkitekten skisserar gärna på transparent skisspapper
där idéer kan användas från flera olika skikt.
Sgraffering.
Utförandet av linjen kan anses vara självklar, medan valör kan utföras – visserligen med linjer i dess övergripande benämning – med hjälp av ett flertal olika former av s.k. sgraffering.
Du arbetar i sgraffering då du lägger tätt med linjer, parallellt eller i ”krisskross”, varierat täta punkter eller på liknande sätt med pennan ”svärtar ” ytan, för att ge den en gråton.
Du sgrafferar – eller tecknar – på de flesta underlag. Det gäller bara att välja ”rätt” materiel att teckna med, för att uppnå de effekter som du avser.
Att ”syfta”
Du syftar – du jämför inbördes storlek, utbredning, balans och lutning hos objektet. När du tecknar av ett objekt framför dig, behöver du ta reda på proportionerna – de olika ingående delarnas storleksförhållande till helheten och till varandra.
Observera att det inte handlar om att mäta eller hämta mått direkt till skisspapperet, men väl att jämföra objektets proportioner i verkligheten, för att sedan se till så att du skapar motsvarande proportioner i din skiss, för bibehållande av den skala som du arbetar i.
Lutning, riktningar och balans kan du däremot överföra direkt.
Du syftar med hjälp av din penna eller annan pinne av något slag. På denna avsätter du (lämpligen med tummen) dina syftmarkeringar, då du håller den framför dig, med maximalt utsträckt arm. Lodlinje och lutningar parallellförflyttar du (godtyckligt) från syftningsläget till ritpapperet.
Perspektivlära
På kursen studerar vi ett par enkla och väl användbara metoder, för att ge en teckning ett innehåll som fungerar övertygande – rent perspektiviskt.
Ljus och skugga
Vi studerar också grundläggande principer för hur ljus och de skuggor som det framkallar, främst kan ge din teckning en övertygande volymkänsla.
Croquisteckning –
som ingår i "modellteckning efter levande modell" ingår ej i denna kurs men kan varmt rekommenderas!
Rådfråga gärna vid kurstillfället.
